Ibland flyter livet på medströms - ibland får man vara så god att gilla läget och kämpa på för att allt ska fungera.

I söndags var det toppenväder! 2 minusgrader och sol, lite snöpuder i luften och så toppenhärligt! Jag hoppade i dunjackan och termobrallorna, ställde in valackerna på upptining och hämtade utrustningen - nu skulle här ridas! Började att göra i ordning Odinn, men när jag kom till hovkratsningen såg jag till min besvikelse att vänster framsko med sula & brodd var väck... Det var 2 veckor sedan han blev vinterfin om hovarna så visst blev jag besviken... Ja, ja. Inte deppa ihop! I boxen bredvid stod ju min silverrumpa som verkligen behöver ut och röra på tjocka vinterrumpan! Gjorde i ordning Admirall, men när jag kom till hovkratsningen så såg jag att... höger framsko med sula & brodd var borta... Endast 1 vecka sedan han blev vinterfin! Väntar fortfarande på hovis och drömmer om att fixa att slå på en tappsko på egen hand!

Vintern är ju underbar! Allt blir ju så rent och fint. Men risken för kolik ligger där och pyr som ett orosmoln. Hästarna dricker jättedåligt nu, fast de har tillgång till isfritt vatten. Admirall drabbades ju förra vintern. Oj, vad jag slet men efter många timmars kämpande i 17 minusgrader så kom magen igång. Igår var det dags igen... Åkte hem på lunchen för att kolla till allting där hemma och upptäckte då att Ida såg ut som en stor snöboll och när jag kom in i hagen så kastade hon sig framför mina fötter och rullade sig. 8 timmar och en saftig veterinärfaktura senare, stod lilla silverprinsessan och tittade över boxkanten och undrade varför det varit sådant ståhej... När man har varit så orolig som man blir då de kära djuren drabbas av något sådant här så känns det som man kan gråta av lycka när första bajset kommer! 

Idag ska jag handla på mig mer parafinolja  så man är redo om något nytt händer, mina hästar eller någon annans. För i sådana här lägen vet jag ingen hästmänniska som skulle neka en annan hästägare hjälp och stöttning om det skulle behövas. I nöden prövas verkligen vännen. Skickar idag alla tack-kramar som finns till bästa Lena och lilla Lovisa som höll mig och min oro sällskap hela eftermiddagen igår! <3 Kraaaamar

//Suss